Som en liten dinge ser jag den hänga och slänga på släp
efter den stora båten. -Själen. Efter kroppen.
Det är inte bra, varken för själen eller för kroppen. Att ha det sådär.
De behöver varandra. Som insida och utsida av en och samma människa.
För att bli hel. Bli en person.

Så i sommar- och semestertid försöker jag låta själen hinna ifatt.
–Kanske något också för dig?

Läser i Stefan Edmans fina bok ”Förundran –tankar om vår stund på jorden”
att juli månad är TILLITENS TID.
”Almanackan och mobiltelefonen –glöm dem. Göm dem! Klä av dig rollerna,
sjunk ner i hängmattan. Eller på ängen med näsan i klöverns honungssöta blommor.
Ge benen och hjärnan semester. Ge själen tid att hinna ifatt kroppen.
Lyssna inåt –vad vill du säga dig själv? Lyssna till Guds hjärtslag i skapelsen.
Öva dig i bekymmerslöshet; bekymren kommer tids nog.
Öva tillit till Honom som upprätthåller världen…”

Med följande ord ur Matteusevangeliet kapitel 6:26 vill jag önska dig en skön Sommar!

Se på himlens fåglar, de sår inte,
skördar inte och samlar inte i lador,
men er himmelske fader föder dem.
Är inte ni värda mycket mer än de?

Hälsar så gott,
pastor Lena.